Concours de Machines 2017

Concours de Machines kallas en tävling som i somras och året innan hölls i Ambert, Frankrike. Ambert ligger i bergen ett antal mil sydväst om Lyon.

Tävlingen knyter an till de tävlingar, med samma namn, som under 30- och 40 talen hade ett stort inflytande på den cykeltekniska utvecklingen. I korthet kunde tävlingarna då beskrivas som ett försök att förbättra dåtidens rätt klumpiga cyklar men det var även en tävling där den för året bästa cykeln utsågs. Målet var så lätta cyklar som möjligt. Samtidigt skulle cykeln tåla köras med last sammanlagt över 40 mil i tre dagsetapper på dåliga vägar. Eventuella mekaniska problem gav minuspoäng eller diskvalifikation. Man premierade en fullt utrustad cykel, vilket innebar att cykeln skulle ha växlar, pump, belysning, stänkskärmar, lastmöjligheter etcetera.

Årets upplaga av Concours de Machines hade som fokus en cykel som kallas Light Randonneur. Cykeln inkluderade lastmöjligheter samt verktyg, reservslangar och allt övrigt som kan behövas under etappcyklingen skulle ej överstiga maxvikten 10,5 kg. Även stänkskärmar, ringklocka, pump och belysning ska som tidigare ingå i cykelns utrustning.

2017 års upplaga hade 25 deltagare från Frankrike, Slovakien, Japan, USA och alltså även från Sverige då jag deltog med en cykel. Jag byggde cykeln åt Per Bjerkén från Stockholm och Anders Jansson från Veloform stod för utrustning och komponenter. Ramen byggdes helt med Reynolds 953 rostfria rör, med ett 25,4 topprör och ett 31,8 diagonalrör. Godstjocklekarna på rören är .55/.35/.55 för diagonalröret och .58/.38/.58 för toppröret. Vilket är tunt! Ramen har sadelvinkeln 72 grader, styrrörsvinkeln är 73 grader och framgaffelns rake är 73 mm. Sadelröret är 530 mm långt, toppröret 550 mm och kedjestagen 443 mm. Däcken var Compass Switchback hill 650Bx48, med stänkskärmar från Honjo och Grand Bois bromsar. Ett problem var att få plats med både breda däck och skärmar samtidigt som kedjestagen ska hållas korta och Q faktorn så låg som möjligt. Reynolds 953 är värmebehandlade och kan normalt inte böjas och formas på det sätt som krävs. Detta löstes på så sätt att Reynolds gick med på att skicka mig en leverans med obehandlade rör. Jag kunde då ge dom den form och de intryckningar som var nödvändiga och sedan åter sända dem till England för den slutliga värmebehandlingen.

Tävlingens första dag bestod av kontroll av cykelns vikt samt funktion och utrustning följt av juryns bedömning. Vår cykel vägde in som nummer tredje lättaste, efter Peter Weigle och Grand Bois. I den tekniska bedömningen rankades vi 7:a.

Bild på Juryn

Concours de Machines 2017

Andra dagen började kl 04 på morgonen, belysningen skulle ju användas! Med en 22 mil lång etapp med en total klättring på 4600 meter och bitvis usla vägar. Vi hade tyvärr missat ett ta med en gps och efter 5-6 timmar cykling körde Kalle Erenholm, vår cyklist, fel, vilken han upptäckte efter en mils nedförslöpa. I det läget valde han att bryta. Tredje dagen gick det bättre och Kalle kom in på en 16:e plats. I Frankrike verkar det som om att antingen är vägarna asfalterade eller så är dom rena kostigar, grusvägar som i Sverige numera är rätt ovanliga.

Bild på Kalle och Jan Heine

(https://www.flickr.com/photos/49353569@N00/36018556172/in/dateposted/)

På det hela taget var det en enorm upplevelse. Det var speciellt kul att träffa en person som Peter Weigle som är en fantastisk rambyggare och vars flickr-sida jag har ägnat mycket åt att studera för att begripa hur han arbetar.